Motivation och mål
Motivation är varken en egenskap eller ett personlighetsdrag. Det är inte heller något som föds…
INFORUTA
Alla 9 steg skiljer sig från varandra men det finns gemensamma element på alla steg:
FUNDERA
betyder att det är något du kan reflektera lite extra över. Det handlar ofta om något personligt, något som berättar om vem du är och om dina åsikter, något som hjälper dig när det gäller att hitta pusselbitar då du lägger ditt livspussel.
UPPGIFTER
innebär aktivitet från din sida. Minst två uppgifter per steg sparas i din 9steg-mapp. Medan du klättrar uppåt längs 9steg-trappan kan du gå tillbaka till uppgifter som du gjort på tidigare steg.
BLEV DU INSPIRERAD?
är för dig som vill ha något mera. Här finns länkar, uppgifter och/eller annat extra material.
Vad är motivation?
Motivation är varken en egenskap eller ett personlighetsdrag. Det är inte heller något som föds automatiskt, utan motivationen föds genom att du aktiverar dig och påbörjar något.
Ju bättre du känner dig själv, är på det klara med dina värderingar och vet dina styrkor, desto lättare är det för dig att bestämma dig för vad du skulle trivas med att studera. Om du studerar något du på riktigt är intresserad av är det lättare för dig att hitta motivation. Flow är en viktig motivationsfaktor; när du får flow befinner du dig i ett tillstånd av ansträngningslös koncentration (effortless attention). Du upplever en känsla av inre styrka och kontroll och av att ha hittat rätt.
Motivation är varken en egenskap eller ett personlighetsdrag, motivation är inte heller något som föds ”av sig själv” utan den föds då du påbörjar en uppgift, då du aktiverar dig, sätter igång, tar reda på, läser osv. Det finns inga genvägar. Motivation är viljan att utvecklas, det handlar inte om någon ”on-off-grej”. Ju bättre du känner till och är insatt i det du ska göra desto mera motiverad blir du. Det är också viktigt att äta och att sova – situationer där det krävs att du fattar beslut tar mycket av hjärnans energi, då kanske motivationen blir lidande.
- Fundera
- Uppgifter
- Blev du inspirerad?
- Material*
FUNDERA
INRE OCH YTTRE MOTIVATION
Inom forskningslitteraturen talas det ofta om två olika sorters motivation: inre och yttre. Yttre motivation utgörs av konkreta faktorer som belöningar och bestraffningar. De positiva yttre motivationsfaktorerna är ofta sådant som beröm, lön och befordran medan de negativa kan bestå av rädsla för avsked eller för att misslyckas. Inre motivation är i högre grad förankrad i dig själv och handlar om hur du trivs med ditt arbete och dina uppgifter. Till nyckelfaktorerna hör till exempel utveckling, erkännande, relationer, ansvar och uppmärksamhet.
Inre och yttre motivation
SJÄLVDISCIPLIN
Motivation är inte något som går att testa men när din självkännedom ökar och du vet vad som motiverar dig hjälper det dig att välja en studieplats där du får användning av dina styrkor och där du troligen trivs. Att känna till hur motivation fungerar kan hjälpa dig på vägen så du inte fastnar eller ger upp.
För att hålla kvar motivationen och koncentrationen krävs självdisciplin. Din koncentration kan brytas lätt, det krävs bara att du mitt i allt blir störd av något som ger dig tillfällig belöning, som t.ex. mobilens notiser. För att undvika det krävs det att du stänger av dem så att inte uppmärksamheten försvinner från det du bestämt dig för att göra, trots att det är lockande att ha mobilen till hands hela tiden. När koncentrationen bryts minskar motivationen om det som bryter den känns mera lockande.
Studera smart är ett projekt vars mål är att främja studerandens studieframgångar på andra stadiet, på högskola och i urvalsprov till universitet och högskolor. Inom projektet har man gjort ett antal videor, till exempel den här om medier och lärande:
Det är inte alltid roligt att studera och det är inte alltid varken lätt eller roligt att läsa till urvalsprov eller studentexamen, trots att du skulle ha hittat just det du vill studera. Men med sund självdisciplin håller du fokus och kommer igång igen också efter större eller mindre svackor i motivationen.
Mål
Motivation och mål hör ihop. Motivationen ligger bakom hur du når dina mål. Här kan du läsa mer om motivation och mål.
Det är bra att sätta upp mål, men det är inte alltid så lätt som det låter. Hur gör man? I den här videon får du tips om den saken, tänk SMART och titta:
- SMARTa mål gör dig mer motiverad: specifika, mätbara, angelägna, realistiska, tidsbundna
- Undvikande mål motiverar inte. Det undvikande målet blir en återvändsgränd, ett smart mål är ett mål där det ingår aktivitet.
- T.ex. ”jag ska sluta äta kött”, är ett dåligt mål eftersom det saknar aktivitet. Ett fungerande mål är i stället ”jag ska äta vegetariskt tre gånger i veckan”.
- Gillar du att pricka av det du gjort? Dela upp det du skall göra i mindre bitar och ställ många delmål så får du många motiverande belöningar. Ett första delmål kan bestå av att plocka fram allt material du behöver.
Fyra tips – så når du dina livsmål: Lyssna på råd av en mental rådgivare!
Underprestation – när det inte går som det borde
Orsaken till underprestation är ofta brist på motivation. Men det behöver inte vara fråga om att du har valt fel och därför underpresterar. Ofta kan någon av dessa 5 orsaker ligga bakom motivationsbristen och underprestationen:
- Du tycker inte om att ta eget ansvar
- Du är självkritisk och vill undvika prestationsångest och oro
- Du befinner dig i en period av sökande av din egen identitet och är fullt upptagen av det
- Du är rastlös och låter impulsiva handlingar leda dig i stunden
- Du är trotsig och tycker inte om att anpassa dig
FUNDERA
Fundera på hur det är för dig. Varför går det inte som det borde? Är du rädd för att ta ansvar, vill du att allt ska vara lätt och roligt eller är du rädd för att misslyckas? Är du osäker på huruvida det här är rätt val? Kanske du har svårt för att koncentrera dig eller helt enkelt inte vill anpassa dig
till omvärldens krav? När du genomskådat vad motivationsbristen beror på är det dags för dig att ta itu med saken. Om du tvivlar på huruvida du alls vill studera kan du ta en tjuvtitt längst nere under ”Blev du inspirerad?”. Där finns material som egentligen hör till steg 8, men som kan vara användbart redan nu. Den här videon förklarar hur hjärnan fungerar när du ska ta beslut och genomföra saker. Varför har vi människor ibland så svårt för att ta tag i saker? Och hur kan man underlätta för sig själv?
UPPGIFTER
UPPGIFTER
- Ställ upp mål åt dig själv enligt principen för smarta mål. Det är bra att ha tre typer av mål:
– Mål för personlig tillväxt, vanligen är de kopplade till dina personliga egenskaper
– Kortsiktiga mål, 2-12 mån men som samtidigt ska hjälpa dig att nå dina mer långsiktiga mål
– Långsiktiga mål, 3-5 års horisont. Målen ska kännas utmanande, inspirerande och realistiska. Skriv ner dina mål, det kan vara många mål inom varje grupp. Spara dokumentet i din ”9 steg”- mapp under rubriken ”Mina mål”. - Gör din egen måltrappa!
Börja uppifrån. Välj ett av målen du listade ovan, gärna ett av de långsiktiga målen. Vilket är då steget som kommer före det? Fyll i det i stegen. Sedan går du till föregående steg. Upprepa tills du kommer ner till det första steget. Det första trappsteget ska vara ett steg som du kan ta redan idag! Tanken med en måltrappa som går uppifrån ner är att du hela tiden vet vart du är på väg – därför håller motivationen i sig! Spara dokumentet i din ”9 steg”- mapp under rubriken ”Min måltrappa”. Du kan också skriva ut en botten här.
ORKA PLUGGA är en satsning på studieteknik från UR. Här hittar du tips på strategier och metoder som hjälper dig att träna minnet, förenkla läsningen, komma vidare med matematiken och förstå kunskapskraven. Här hittar du också tips på olika pluggvanor som gör det lättare att komma igång och planera tiden när du ska plugga. Många av tipsen går att använda i flera ämnen, både i och utanför skolan, så testa dig fram och se vilka du gillar bäst. Och kom ihåg – det handlar inte om talang, utan om att hitta bra strategier som passar just dig!
Orka plugga på YouTube
Studera eller inte? Är du osäker på om du alls vill börja studera, i så fall är det s.k. ambivalenskorset ett användbart verktyg för dig:
Rita upp ett kors, eller spara och skriv ut bilden nedan. Ovanför rutorna till vänster skriver du: Jag väljer att inte börja studera (dvs nuläget), ovanför rutorna till höger skriver du: Jag väljer att börja studera (dvs förändring).
Börja i rutan uppe i vänster hörn, skriv in
+ Fördelar: lista allt som är bra med att inte börja studera.
I nedre rutan till vänster skriver du
– Nackdelar: lista allt som är dåligt med att inte börja studera.
I rutan nere till höger skriver du
– Nackdelar: lista allt som är dåligt med att börja studera.
Slutligen kommer du till rutan uppe till höger, skriv in
+ Fördelar: lista allt som är bra med att börja studera!
När du väl fyllt i rutorna, fundera på:
Vad känns viktigt nu? Vad känns viktigt på längre sikt? Vad händer om du inte börjar studera?