Högskola och universitet

HÀr hittar du information som kan vara bra att ha koll pÄ inför ditt utbildning- och yrkesval.

Det finns cirka 50 universitet och högskolor i Sverige. Alla högskoleutbildningar bestÄr av kurser. VÀljer du ett program lÀser du förutbestÀmda kurser i en viss ordning. Vill du sjÀlv sÀtta ihop din utbildning kan du lÀsa sÄ kallade fristÄende kurser.

Ämnena du studerar Ă€r smalare och djupare Ă€n pĂ„ gymnasiet. Den minsta byggstenen pĂ„ en utbildning Ă€r en kurs. En termin ger 30 högskolepoĂ€ng. Ett Ă„r ger 60 högskolepoĂ€ng. Kurserna byggs ihop till olika typer av examen pĂ„ grundnivĂ„.

  • Generella examina (kandidatexamen och högskoleexamen).
  • Yrkesexamina (till exempel sjuksköterska, lĂ€rare, lĂ€kare, ingenjör).
  • KonstnĂ€rlig examen (KonstnĂ€rlig högskoleexamen och konstnĂ€rlig kandidatexamen).

Olika typer av examen och deras innehÄll

Det absolut vanligaste Àr att lÀsa till en examen inom ett program. Inom ett program kan kurserna ges i en viss ordning.

LĂ€ser du fristĂ„ende kurser kan du sjĂ€lv vĂ€lja vilken ordning du lĂ€ser kurserna i. Observera at du mĂ„ste lĂ€sa  A-nivĂ„n i ett Ă€mne innan du pĂ„börjar B- respektive C-nivĂ„n. Du kan pĂ„ sĂ„ sĂ€tt sjĂ€lv se till att fĂ„ ihop till en generell examen. Till exempel kanske du lĂ€ser 90 högskolepoĂ€ng ekonomisk historia, och kombinerar det med ytterligare sammanlagt 90 högskolepoĂ€ng inom andra Ă€mnen. DĂ„ kan du ansöka om en kandidatexamen med ekonomisk historia som huvudomrĂ„de. 

NÀr du bygger upp dina studier pÄ fristÄende kurser har du inte förtur nÀr du ansöker. Det har du nÀr du lÀser inom ett program och nÀr du fördjupar dig inom ett Àmne.


VĂ€lj hur du vill studera

Det finns olika sĂ€tt att studera vid universitetet och du kan anpassa dina studier efter vad som passar dig. Kurser och program pĂ„ universitet delas in i tvĂ„ nivĂ„er – grundnivĂ„ och avancerad nivĂ„. Som nybörjare börjar du pĂ„ grundnivĂ„ och kan sen ansöka till utbildningar pĂ„ avancerad nivĂ„. PĂ„ universitetet lĂ€ser du en kurs i taget, vilket skiljer sig frĂ„n gymnasiet.

Program eller fristÄende kurser

All universitetsutbildning bestÄr av kurser som du kan vÀlja att lÀsa antingen separat eller ihop som ett program.

  • VĂ€ljer du att lĂ€sa ett program Ă€r det ett paket med kurser som du lĂ€ser i en bestĂ€md ordning.
  • VĂ€ljer du att lĂ€sa fristĂ„ende kurser kan du sjĂ€lv vĂ€lja vilka kurser du vill lĂ€sa och nĂ€r du gör det.

Hur ansöker jag till högskola och universitet?

  • Högskola och universitet
    PĂ„ www.antagning.se anmĂ€ler du dig till utbildning och kurser pĂ„ högskola eller universitet.
  • Vill du veta mera om högskolestudier i Sverige fĂ„r du rĂ€tt information pÄ www.studera.nu – pĂ„ webbplatsen kan du ocksĂ„ hitta utbildningar och jĂ€mföra innehĂ„ll, lĂ€ngd och studieupplĂ€gg mellan olika lĂ€rosĂ€ten.

Antagning.se Àr en webbplats dÀr du kan söka och anmÀla dig till utbildningar pÄ alla Sveriges högskolor och universitet. HÀr hittar du information om datum, behörighet, urval etcetera.

Börja studera pÄ hösten eller vÄren

Ett lĂ€sĂ„r pĂ„ universitetet bestĂ„r av tvĂ„ terminer: hösttermin och vĂ„rtermin. 

Höstterminen startar vid mĂ„nadsskiftet augusti/september och slutar i mitten av januari. 

VÄrterminen startar i mitten av januari och slutar i början av juni. 

Viktiga datum för anmÀlan

Datumen för nÀr anmÀlan till utbildningar Àr öppen kan Àndras nÄgot sÄ att första och sista anmÀlningsdagen alltid ska vara pÄ en vardag. Vanligtvis Àr det dessa datum som gÀller:

– AnmĂ€lan till hösttermin: 15 mars – 17 april

– AnmĂ€lan till vĂ„rtermin: 15 september – 17 oktober

– AnmĂ€lan till sommarkurser: 19 februari-15 mars 

Dubbelkolla alltid datum via www.antagning.se 

HögskolepoÀng och studietakt

Kurser kan vara olika lÄnga och gÄ i olika takt. Hur lÄng en kurs Àr framgÄr av hur mÄnga högskolepoÀng (hp) den har.

  • En termins heltidsstudier Ă€r 30 hp = 20 veckors heltidsstudier.
  • För en specifik termin kan du bli antagen till max 45 högskolepoĂ€ng, vilket motsvarar en och en halv termins heltidsstudier.

Ett Ärs heltidsstudier Àr 60 hp. En kurs kan ocksÄ ges pÄ lÀgre takt Àn helfart. Om du lÀser pÄ halvfart lÀser du till exempel 30 hp pÄ tvÄ terminer, vilket blir 15 hp per termin.

Behörighetskrav: grundlÀggande och sÀrskild behörighet

För att bli antagen till utbildning pĂ„ universitet krĂ€vs det att du har vissa förkunskaper. Förkunskaperna som krĂ€vs för universitetsstudier kallas behörighet. 

Det finns bĂ„de grundlĂ€ggande och sĂ€rskild behörighet. För att börja studera pĂ„ universitetsnivĂ„ behöver du ha grundlĂ€ggande behörighet. Det fĂ„r de flesta genom en gymnasieexamen, slutbetyg frĂ„n gymnasiet, Komvux eller Folkhögskola. Beroende pĂ„ nĂ€r du gick i gymnasiet kan det krĂ€vas godkĂ€nt betyg i olika kurser. 

Utöver grundlĂ€ggande behörighet kan det krĂ€vas sĂ€rskild behörighet för utbildningar. Det kan handla om att du behöver ha lĂ€st upp till en viss nivĂ„ i matematik för att kunna bli behörig. 

Om du saknar grundlÀggande behörighet finns det viss möjlighet att komplettera dina betyg pÄ Komvux eller Folkhögskola.  LÀs mer om grundlÀggande respektive sÀrskild behörighet pÄ www.antagning.se

Behörighet för högskolestudier

För att börja studera pÄ universitetsnivÄ behöver du ha grundlÀggande behörighet. Det fÄr de flesta genom en gymnasieexamen, slutbetyg frÄn gymnasiet, Komvux eller folkhögskola.

Beroende pÄ nÀr du gick i gymnasiet kan det krÀvas godkÀnt betyg i olika kurser. PÄ följande sida finner du mer information: https://www.antagning.se/sv/dina-betyg/

Saknar du behörighet?

Du som inte Àr behörig kan komplettera för grundlÀggande och sÀrskild behörighet.

Om du saknar behörighet kan du Àsa kurser pÄ komvux i din hemkommun eller gÄ en folkhögskole­utbildning som ger behörighet. VÀnd dig till komvux i den kommun dÀr du Àr folkbokförd eller besök Folkhögskola.nu för mer information.

BasĂ„r – en förberedande utbildning

Om du Ă€r intresserad av utbildningar inom teknik och naturvetenskap, men saknar fullstĂ€ndig behörighet – dĂ„ kan du lĂ€sa ett basĂ„r dĂ€r du kompletterar med vissa Ă€mnen som motsvarar gymnasienivĂ„. BasĂ„r finns bĂ„de inom vuxenutbildningen, Folkhögskolan och pĂ„ högskolan/universitet.

Notera att en basÄrsutbildning pÄ högskolan/universitetet ger dig betyg i Àmnen du saknar i din behörighet, men kan inte förbÀttra ditt meritvÀrde.

Notera att om du lÀser ditt basÄr pÄ komvux sÄ kommer betygen att pÄverka ditt meritvÀrde.

För mer information: https://antagning.se/sv/studier-pa-hogskoleniva/basar/

Urvalsprocessen

Om du Àr behörig till utbildningen du anmÀlt dig till kommer din ansökan vara med i urvalet. Din ansökan sorteras in efter den/de urvalsgrupper dÀr du har ett meritvÀrde. Olika utbildningar kan ha olika urvalsgrupper.

  • MeritvĂ€rde Ă€r oftast medelvĂ€rdet av ditt gymnasiebetyg (BI, BII, BF), resultatet frĂ„n ditt högskoleprov (HP) eller antal högskolepoĂ€ng du avklarat (HPGR). Varje grupp har ett antal procent av platserna, har du flera meritvĂ€rden Ă€r du med i flera urvalsgrupper.
  • Är du inte behörig till en utbildning kan du aldrig vara med i ett urval eller erbjudas en plats.

Betygsgrupp I, BI

  • HĂ€r ingĂ„r du som söker pĂ„ ditt betyg frĂ„n gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning och som inte behövt lĂ€sa in nĂ„gon kurs för att bli behörig.
  • Du som har en utlĂ€ndsk gymnasieutbildning och har kompletterat för att bli grundlĂ€ggande behörig ingĂ„r ocksĂ„ i den hĂ€r gruppen. För dig med IB- eller EB-examen gĂ€ller andra regler.

Betygsgrupp II, BII

  • HĂ€r ingĂ„r du som lĂ€st in enstaka eller flera kurser pĂ„ Komvux efter att du fick din gymnasieexamen eller ditt slut- eller avgĂ„ngsbetyg. Du som har gĂ„tt ett basĂ„r eller lĂ€st pĂ„ folkhögskola för att fĂ„ sĂ€rskild behörighet, ingĂ„r ocksĂ„ hĂ€r.

Folkhögskolegruppen, BF

  • HĂ€r ingĂ„r du som har folkhögskoleutbildning och som har fĂ„tt ett intyg om grundlĂ€ggande eller allmĂ€n behörighet dĂ€r det ocksĂ„ ingĂ„r ett studieomdöme.
  • MaxvĂ€rdet i urvalsgruppen Ă€r 4.0 och oavsett om du kompletterat efter dina folkhögskolestudier eller inte, sĂ„ kommer du att prövas i folkhögskolegruppen, BF.

Högskoleprovet

Högskoleprovet mÀter dina kunskaper och kan vara ett sÀtt att bli antagen till en utbildning om dina gymnasiebetyg inte rÀcker till. NÀr du söker till en utbildning kan du bli antagen pÄ dina gymnasiebetyg och/eller pÄ ditt resultat frÄn högskoleprovet. 

Examen

PÄ universitet kan du lÀsa utbildningar som leder till en yrkesexamen (t.ex. förskollÀrare eller sjuksköterska) eller utbildningar som leder till en generell examen (kandidatexamen, magister- eller masterexamen).

En generell examen visar att du Ă€r kunnig inom ett Ă€mnesomrĂ„de, medan en yrkesexamen visar att du Ă€r kunnig att utföra ett visst yrke.

Efter att du har avslutat din utbildning ansöker du sjÀlv om att fÄ ditt examensbevis. Du kan ocksÄ behöva göra en separat ansökan för legitimation inom vissa yrken, som till exempel sjuksköterska.