Vad kan jag studera?
Här hittar du information som kan vara bra att ha koll på inför ditt utbildning- och yrkesval. Det finns cirka 50 universitet och högskolor i Sverige. Alla högskoleutbildningar består av kurser. Väljer du ett program läser du förutbestämda kurser i en viss ordning. Vill du själv sätta ihop din utbildning kan du läsa så kallade fristående kurser.
Ämnena du studerar är smalare och djupare än på gymnasiet. Den minsta byggstenen på en utbildning är en kurs. En termin ger 30 högskolepoäng. Ett år ger 60 högskolepoäng. Kurserna byggs ihop till olika typer av examen på grundnivå.
- Generella examina (kandidatexamen och högskoleexamen).
- Yrkesexamina (till exempel sjuksköterska, lärare, läkare, ingenjör).
- Konstnärlig examen (Konstnärlig högskoleexamen och konstnärlig kandidatexamen).
Olika typer av examen och deras innehåll
Det absolut vanligaste är att läsa till en examen inom ett program. Inom ett program kan kurserna ges i en viss ordning. Läser du fristående kurser kan du själv välja vilken ordning du läser kurserna i. Observera at du måste läsa A-nivån i ett ämne innan du påbörjar B- respektive C-nivån. Du kan på så sätt själv se till att få ihop till en generell examen. Till exempel kanske du läser 90 högskolepoäng ekonomisk historia, och kombinerar det med ytterligare sammanlagt 90 högskolepoäng inom andra ämnen. Då kan du ansöka om en kandidatexamen med ekonomisk historia som huvudområde.
När du bygger upp dina studier på fristående kurser har du inte förtur när du ansöker. Det har du när du läser inom ett program och när du fördjupar dig inom ett ämne.
Välj hur du vill studera
Det finns olika sätt att studera vid universitetet och du kan anpassa dina studier efter vad som passar dig. Kurser och program på universitet delas in i två nivåer – grundnivå och avancerad nivå. Som nybörjare börjar du på grundnivå och kan sen ansöka till utbildningar på avancerad nivå. På universitetet läser du en kurs i taget, vilket skiljer sig från gymnasiet.
Program eller fristående kurser
All universitetsutbildning består av kurser som du kan välja att läsa antingen separat eller ihop som ett program.
- Väljer du att läsa ett program är det ett paket med kurser som du läser i en bestämd ordning.
- Väljer du att läsa fristående kurser kan du själv välja vilka kurser du vill läsa och när du gör det.
Hur ansöker jag till högskola och universitet?
- Högskola och universitet
På www.antagning.se anmäler du dig till utbildning och kurser på högskola eller universitet. - Vill du veta mera om högskolestudier i Sverige får du rätt information på www.studera.nu – på webbplatsen kan du också hitta utbildningar och jämföra innehåll, längd och studieupplägg mellan olika lärosäten.
Antagning.se är en webbplats där du kan söka och anmäla dig till utbildningar på alla Sveriges högskolor och universitet. Här hittar du information om datum, behörighet, urval etcetera.
Börja studera på hösten eller våren
Ett läsår på universitetet består av två terminer: hösttermin och vårtermin.
- Höstterminen startar vid månadsskiftet augusti/september och slutar i mitten av januari.
- Vårterminen startar i mitten av januari och slutar i början av juni.
Viktiga datum för anmälan
Datumen för när anmälan till utbildningar är öppen kan ändras något så att första och sista anmälningsdagen alltid ska vara på en vardag. Vanligtvis är det dessa datum som gäller:
- Anmälan till hösttermin: 15 mars – 17 april
- Anmälan till vårtermin: 15 september – 17 oktober
- Anmälan till sommarkurser: 19 februari-15 mars
Dubbelkolla alltid datum via www.antagning.se
Högskolepoäng och studietakt
Kurser kan vara olika långa och gå i olika takt. Hur lång en kurs är framgår av hur många högskolepoäng (hp) den har.
- En termins heltidsstudier är 30 hp = 20 veckors heltidsstudier.
- För en specifik termin kan du bli antagen till max 45 högskolepoäng, vilket motsvarar en och en halv termins heltidsstudier.
Ett års heltidsstudier är 60 hp. En kurs kan också ges på lägre takt än helfart. Om du läser på halvfart läser du till exempel 30 hp på två terminer, vilket blir 15 hp per termin.
Behörighetskrav: grundläggande och särskild behörighet
För att bli antagen till utbildning på universitet krävs det att du har vissa förkunskaper. Förkunskaperna som krävs för universitetsstudier kallas behörighet.
- Det finns både grundläggande och särskild behörighet. För att börja studera på universitetsnivå behöver du ha grundläggande behörighet. Det får de flesta genom en gymnasieexamen, slutbetyg från gymnasiet, Komvux eller Folkhögskola. Beroende på när du gick i gymnasiet kan det krävas godkänt betyg i olika kurser.
- Utöver grundläggande behörighet kan det krävas särskild behörighet för utbildningar. Det kan handla om att du behöver ha läst upp till en viss nivå i matematik för att kunna bli behörig.
- Om du saknar grundläggande behörighet finns det viss möjlighet att komplettera dina betyg på Komvux eller Folkhögskola.
Läs mer om grundläggande respektive särskild behörighet på www.antagning.se
Behörighet för högskolestudier
För att börja studera på universitetsnivå behöver du ha grundläggande behörighet. Det får de flesta genom en gymnasieexamen, slutbetyg från gymnasiet, Komvux eller folkhögskola.
Beroende på när du gick i gymnasiet kan det krävas godkänt betyg i olika kurser. På följande sida finner du mer information: https://www.antagning.se/sv/dina-betyg/
Saknar du behörighet?
Du som inte är behörig kan komplettera för grundläggande och särskild behörighet.
Om du saknar behörighet kan du läsa kurser på komvux i din hemkommun eller gå en folkhögskoleutbildning som ger behörighet. Vänd dig till komvux i den kommun där du är folkbokförd eller besök Folkhögskola.nu för mer information.
Basår – en förberedande utbildning
Om du är intresserad av utbildningar inom teknik och naturvetenskap, men saknar fullständig behörighet – då kan du läsa ett basår där du kompletterar med vissa ämnen som motsvarar gymnasienivå. Basår finns både inom vuxenutbildningen, Folkhögskolan och på högskolan/universitet.
Notera att en basårsutbildning på högskolan/universitetet ger dig betyg i ämnen du saknar i din behörighet, men kan inte förbättra ditt meritvärde. Notera att om du läser ditt basår på komvux så kommer betygen att påverka ditt meritvärde.
För mer information: https://antagning.se/sv/studier-pa-hogskoleniva/basar/
Urvalsprocessen
Om du är behörig till utbildningen du anmält dig till kommer din ansökan vara med i urvalet. Din ansökan sorteras in efter den/de urvalsgrupper där du har ett meritvärde. Olika utbildningar kan ha olika urvalsgrupper.
- Meritvärde är oftast medelvärdet av ditt gymnasiebetyg (BI, BII, BF), resultatet från ditt högskoleprov (HP) eller antal högskolepoäng du avklarat (HPGR). Varje grupp har ett antal procent av platserna, har du flera meritvärden är du med i flera urvalsgrupper.
- Är du inte behörig till en utbildning kan du aldrig vara med i ett urval eller erbjudas en plats.
Betygsgrupp I, BI
- Här ingår du som söker på ditt betyg från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning och som inte behövt läsa in någon kurs för att bli behörig.
- Du som har en utländsk gymnasieutbildning och har kompletterat för att bli grundläggande behörig ingår också i den här gruppen. För dig med IB- eller EB-examen gäller andra regler.
Betygsgrupp II, BII
- Här ingår du som läst in enstaka eller flera kurser på Komvux efter att du fick din gymnasieexamen eller ditt slut- eller avgångsbetyg. Du som har gått ett basår eller läst på folkhögskola för att få särskild behörighet, ingår också här.
Folkhögskolegruppen, BF
- Här ingår du som har folkhögskoleutbildning och som har fått ett intyg om grundläggande eller allmän behörighet där det också ingår ett studieomdöme.
- Maxvärdet i urvalsgruppen är 4.0 och oavsett om du kompletterat efter dina folkhögskolestudier eller inte, så kommer du att prövas i folkhögskolegruppen, BF.
Högskoleprovet
Högskoleprovet mäter dina kunskaper och kan vara ett sätt att bli antagen till en utbildning om dina gymnasiebetyg inte räcker till. När du söker till en utbildning kan du bli antagen på dina gymnasiebetyg och/eller på ditt resultat från högskoleprovet.
Examen
På universitet kan du läsa utbildningar som leder till en yrkesexamen (t.ex. förskollärare eller sjuksköterska) eller utbildningar som leder till en generell examen (kandidatexamen, magister- eller masterexamen).
En generell examen visar att du är kunnig inom ett ämnesområde, medan en yrkesexamen visar att du är kunnig att utföra ett visst yrke.
Efter att du har avslutat din utbildning ansöker du själv om att få ditt examensbevis. Du kan också behöva göra en separat ansökan för legitimation inom vissa yrken, som till exempel sjuksköterska.
Akademiskt ordlista
När du studerar på en högskola eller ett universitet har du många olika ställen att vända dig till med alla frågor som gäller dina studier. På den här sidan har vi samlat information om vem eller vilka du kan vända dig till.
| Antagning och ansökan | På www.antagning.se anmäler du dig till utbildning och kurser på högskola eller universitet. |
| Studie- och karriärvägledning | Om du har frågor som gäller studier i allmänhet, t.ex. studieplan eller kursval, ska du vända dig till studie- och karriärvägledningen för det lärosäte du är nyfiken på. |
| Akademisk utbildning | Alla utbildningar på högskolan och universitet är akademiska utbildningar. Det innebär att de är huvudsakligen teoretiska och bygger på vetenskap, men praktiska inslag förekommer på de flesta av utbildningarna. |
| Alumn | Alumn blir du när du har studerat färdigt vid en högskola eller ett universitet. Ordet kommer från latinets ”alumnus” och betyder elev. |
| Campus | Området runt högskolan och universitetet kallas för campus. På campus finns föreläsningssalar, bibliotek, studentbostäder, lektionssalar, gym, grönområde, caféer och restauranger. |
| Examensbevis | Ett dokument med bevis på att du gått igenom en högskoleutbildning och uppfyller kraven för din examen. Examensbeviset innehåller information om studiernas omfattning och innehåll. Där framgår också en examensbenämning och vid vilken högskola examen har tagits ut. |
| Examination | Det eller de kursmoment som ger underlag för betygssättning. En examination kan vara allt från en inlämningsuppgift eller muntlig diskussion under ett seminarium till en salstentamen eller en uppsats. |
| Fakultet | En del av en högskola eller ett universitet som organisatoriskt står över institutionerna. Fakulteten har det högsta ansvaret för forskning och utbildning inom en ämnesgrupp. |
| Föreläsning | En föreläsning är en längre, muntlig presentation inför en grupp åhörare. Syftet är att informera eller undervisa i ett visst ämne. Det går att ställa frågor under och i anslutning till föreläsningen, men gruppdiskussioner och liknande är ovanliga – de sker istället under seminarium. |
| Högskolepoäng (hp) | Det är ett mått på antalet poäng du får för varje kurs eller den utbildning du läser på högskola eller universitet. Högskolepoäng förkortas hp. En termin heltidsstudier motsvarar 30 hp och ett läsår, 60 hp. |
| Institution | En del av en högskola eller ett universitet. Vid en institution bedrivs utbildning och forskning inom ett eller flera ämnen som ligger nära varandra. |
| Kandidatprogram | |
| Kandidatexamen | |
| Kurs | |
| Kårhus | |
| Lärosäte | |
| Läsperiod | |
| Magisterprogram | |
| Masterprogram | |
| Omtentamen/omtenta | |
| Programstudent | |
| Reell kompetens | |
| Registrering | |
| Seminarium | |
| Stipendium | |
| Studentkår | |
| Tenta | |
| Tentamen | |
| Tentavecka | |
| Tvärvetenskap | |
| Uppsats | |
| Öppet hus | |