Framtidsvalet – när framtiden inte är tydlig
Vi tillbringar omkring 15 år i utbildningssystemet – från förskoleklass till gymnasium och vidare studier – i tron att vi förbereder unga för framtiden. Men som futuristen Sinead Bovell så träffsäkert konstaterar: vi förbereder dem för en arbetsmarknad som förändras snabbare än utbildningarna själva. Vi talar om “framtidens jobb”, men vi måste också våga prata om att vissa av dessa jobb kanske inte ens existerar än – eller kommer att försvinna innan vi når dit.
Bovell uppmanar oss att sluta fokusera på att pressa unga in i färdiga roller – och i stället uppmuntra dem att utveckla framtidsförmågor: nyfikenhet, kritiskt tänkande, anpassningsförmåga och etik i teknikens tidevarv. Hon belyser att vi inte bara måste förändra vad vi lär ut – utan hur vi får unga att tänka kring framtiden. Det handlar om att skifta perspektiv: från att hitta rätt jobb, till att skapa ett hållbart förhållningssätt till framtiden.
JP Michel tar detta ännu ett steg genom sin modell The Challenge Mindset. Han menar att unga inte ska börja med frågan “Vad vill du bli?” utan med: “Vilken utmaning i världen vill du vara med och lösa?” Det är en kraftfull omformulering som flyttar fokus från individens prestation till meningsfull påverkan. Genom att börja i utmaningen – klimatet, trygghet, inkludering, teknologi, utbildning – blir inte yrkesvalet ett mål i sig, utan ett verktyg för att göra skillnad.
Michel öppnar därmed upp för fler möjliga vägar, och sänker också pressen att hitta det “rätta” direkt. Det viktigaste är inte att veta exakt vad du ska göra, utan att känna varför du vill göra det. Det stärker identitet, handlingskraft och framtidstro.
Tristram Hooley, en av världens ledande forskare inom karriärutbildning, erbjuder ett kompletterande och djupt humanistiskt perspektiv. Han definierar karriär inte som ett yrke, utan som hur vi relaterar till arbete, utbildning och livet över tid. Hooley betonar vikten av karriärlärande: att lära sig förstå sig själv, sin omvärld och hur man kan fatta välgrundade beslut – i en ständigt föränderlig värld.
I Hooleys modell är karriär inget som väljs en gång, utan något som formas, omformas och förstås genom hela livet. Det kräver strukturerat stöd, vägledning, tillgång till information – men också reflektion och kritisk medvetenhet. Karriärlärande handlar därmed inte bara om “att veta vad man ska bli” utan om att bygga förmågan att kunna bli och välja om.
H. B. Gelatt, beslutsforskare och filosof inom vägledning, tillför ytterligare en dimension genom sin modell Future Sense. Han argumenterar för att framtidsbeslut inte bara är rationella, utan också emotionella och kreativa. Hans motto “See the forest and see the trees” påminner oss om vikten av att både ha överblick (vision, riktning) och förmåga att se detaljer (vardag, praktiska steg).
Future Sense kräver att vi återerövrar något av vårt barnasinne: lekfullhet, nyfikenhet, förundran, experimentlust. Gelatt menar att framtidsbeslut inte bara handlar om vad som ligger framför oss – utan också om vad som ligger inom oss. Det är ett inre arbete: att forma en riktning baserat på värderingar, känslor och viljor, inte bara logik och yttre krav. Det är en påminnelse om att framtiden inte planeras – den medskapas.
Norm Amundson ger oss ytterligare en mänsklig förankring genom sina tre kärnbegrepp: Mattering, Being och Doing.
- Mattering handlar om att känna att jag betyder något, att jag spelar roll i ett sammanhang. Det är kopplat till motivation, självkänsla och syfte.
- Being handlar om att få vara den jag är, i kontakt med min identitet, mina styrkor och min personliga riktning.
- Doing handlar om handling, att faktiskt agera, bidra, utvecklas och forma en meningsfull plats i världen.
Amundsons teori kopplar direkt till såväl Bovell som Michel: vi behöver utbildning och vägledning som inte bara rustar för arbetsmarknaden, utan också för självförståelse, mening och engagemang. Karriärvalet blir då inte enbart en fråga om kompetens – utan om att känna att man hör hemma och kan påverka.
Så hur gör du?
Alla dessa tankar och teorier – från Bovell, Michel, Hooley, Gelatt och Amundson – pekar mot samma insikt:
Framtiden är inte ett problem att lösa. Det är en möjlighet att förstå, forma och vara en del av.
Och just därför finns metoden Dina steg mot framtiden. Den ger dig struktur, tid och stöd att:
- Utforska vem du är
- Identifiera riktningar, möjligheter och prioriteringar
- Formulera första och andra versioner av framtiden
- Reflektera över mening och bidrag
- Sätta konkreta och visionära mål
Du behöver inte veta exakt vad du vill. Du behöver bara börja utforska med nyfikenhet och med dig själv som utgångspunkt.
👉 Börja med Modul 1: Vem är du? och ta det därifrån – steg för steg mot framtiden.
Vad ska jag göra i framtiden?
Många unga vuxna och studenter ställer sig den frågan – och känner samtidigt oro, press eller förvirring. Du är inte ensam.
Varje år lämnar tusentals studenter gymnasiet eller universitetet utan att veta vad de vill, kan eller ska göra.
Inte för att de är lata. Inte för att de saknar förmåga. Utan för att ingen har visat hur man faktiskt tänker på sin karriär.
Det här scenariot har jag mött om och om igen i samtal med unga vuxna. Känslan av att valfriheten blir övermäktig. Därför vill vi på DigiSYV hjälpa dig att utforska vad det egentligen innebär att göra val – inte som individ i vakuum, utan som människa i en komplex samtid.
5 tankar att bära med sig i framtidsvalet
- Du är inte sen – du är på din egen väg.
Det finns ingen deadline för att “veta vad man vill”. - Ditt framtidsval är inte livstidsdomar.
Du får ändra dig. Omval är inte ett misslyckande – det är insikt. - Tänk inte bara “vad vill jag bli?” – utan också: “vem vill jag vara?”
Värderingar, energi och sammanhang är lika viktiga som ämnen och jobb. - Testa är bättre än att gissa.
Praktik, extrajobb, samtal – allt som ger dig erfarenhet ger dig kompassriktning. - Sök stöd. Du måste inte tänka klart ensam.
En vägledare är inte en som säger vad du ska göra – utan en som hjälper dig tänka.